Därför är det fortfarande ok

– för dig att ta kort på konstverk och lägga upp på din Facebook-sida.

Angående HD:s beslut i Mål nr Ö 849-15 som meddelades den 4 april 2016.

Nyligen kom Högsta domstolen med ett beslut i den krångliga upphovsrätten som skrämde slag på halva befolkningen. Detta särskilt med tanke på de krönikor som kvällspress och förståsigpåare publicerade.

Anledningen är att föreningen BUS, som företräder upphovsmännen, stämde Wikimedia Sverige, en förening som ligger bakom hemsidan offentligkonst.se där Wikimedia har tillhandahållit en digital databas med tusentals bilder på offentliga konstverk som finns i Sverige.

Efter beslutet har flera experter och andra kommenterat detta och deras slutsats har tolkats som att Sverige förvandlats till en förbudsstat där man inte längre får ta ett kort på Poseidon på Götaplatsen i Göteborg och lägga upp på sin Facebook-sida utan att först få tillstånd från rättighetsinnehavaren.

Dessa påståenden har fullt förståeligt skapat ett ramaskri bland fotoentusiaster och semesterfirare. Stämmer det verkligen att HD nu har förbjudit dig som en privatperson att lägga upp dina semesterbilder från när du senast besökte Göteborg?

Svaret på den frågan är glädjande nog, för oss vanliga, NEJ!

Tyvärr sysslar kvällstidningar med skärmselpropaganda i stället för sanning. Frågan som HD har tagit ställning till är om tillhandahållandet av en databas likt den Wikimedia tillhandahöll oskäligt inkräktar på upphovsmännens legitima intressen. HD skriver bl.a.

”I förevarande fall blir verken allmänt tillgängliga i en öppen databas. En sådan användning av konstverk har typiskt sett ett icke obetydligt kommersiellt värde, antingen för den som har databasen eller för den som i samband med andra tjänster bereder tillgång till databasen, t.ex. genom länkning. Detta värde ska förbehållas konstverkens upphovsmän. Huruvida den som håller databasen i och för sig har ett kommersiellt syfte saknar då betydelse

Det vill säga i det fall man skapar en databas av konstverk och om verken blir allmänt tillgängliga, så kan den databasen vara värd något. Det värde som den databasen eventuellt har ska upphovsmän ha rätt att säga något om, därför kan man inte skapa en sådan databas utan tillstånd från upphovsmännen.

Det är sant att HD i sitt beslut inte gjort ett uttryckligt undantag för t.ex. privata bilder på sociala medier som innehåller konstverk, men de har inte heller sagt motsatsen. De berör faktiskt inte saken alls i sitt beslut, därför blir det lite tråkigt när kvällspressen slår på stora trumman med inhyrda skribenter och säger att juridiken har sagt sitt, att det är inte tillåtet att ta kort på den vackra statyn Poseidon skapad av Carl Milles (som dog 1955) och lägga upp bilden på sin Facebook-sida.

Så är alltså inte fallet. Vad du däremot inte ska göra är att skapa en databas av fotografier på konstverk och göra dessa allmänt tillgängliga, för då kan du ha uppfyllt kriterierna enligt ovan. För oss vanliga semesterfirare ser jag inte att det här beslutet hindrar oss från att lägga upp bilder som innehåller ett konstverk på vår Facebook-sida.

Sen är det en annan fråga om de sociala medierna såsom Facebook och Instagram uppfyller de ovanstående kriterierna, men det berör inte dig som privatperson, utan det är en fråga företagen som driver de sociala medierna att hantera.

Följ mig

Följ mig för att inte missa det senaste från branschen.